Aktuellt - evenemang och projekt



Orkanen Ida förödande för El Salvador

Klicka på bilderna för större version.





Orkanen Ida drog nyligen fram över Centralamerika. Värst drabbat blev El Salvador med häftiga regn som förorsalade svåra översvämningar och jordskred. 185 döda, 58 försvunna. Bilden från La Paz.




14000 fick sina bostäder förstorda. Bilden från Ilopango.





Många tusen har evakuerats till tillfälliga härbärgen. Bristen på rent vatten är stor.

Du har väl betalat in årsavgiften 100:- till föreningen. Vi är också tacksamma för alla bidrag till vår verksamhet. Plusgiro 35 22 56 - 2



Projekt
i arbetar för närvarande tillsammans med Compartir i Honduras. Compartir har i många år arbetat med att förbättra livsvillkoren för utsatta barn i Tegucigalpa, bland annat genom att bygga små barnbibliotek i slumområden. Det är här som vår förening gör en viktig insats.

Vi är tacksamma för varje ekonomiskt bidrag till vår verksamhet i landet.
Sätt in ditt bidrag på plusgiro 35 22 56–2 och skriv Honduras som meddelande.

Monika Zak besökte Honduras i mars och ägnade då några dagar åt att titta på Compartirs verksamhet. Här följer hennes berättelse från de mötena.

Den som vill veta mer och träffa Monica kan komma tilll Lilla Scenen på Internationella Torget på Bokmässan i Göteborg, torsdag 24 september klockan 09.20. Då visar hon bilder och berättar om Compartir och om gatubarnen i Honduras.

Kära medlemmar,
I mars i år var jag i Honduras för att samla in material till en tredje bok om gatubarnet Alex Dogboy, men jag ägnade också två dagar åt att titta på Compartirs verksamhet. Föreningen som vi i FBCA stöttar har verksamhet i tre stora slumområden i Tegucgalpa. Det Compartir ägnar sig åt kan sammanfattas i framgångsrik fattigdomsbekämpning med hjälp av bibliotek, teater, musik, lek och tillhandahållande av lokaler där barnen kan läsa sina läxor och få läxhjälp.…

Föreståndaren på biblioteket i Villa Nueva 19-åriga Mayra Ruth är ett strålande exempel på vad Compartir vill och har åstadkommit.

-Min familj är fattig som de flesta här i Villa Nueva. Jag började gå till det här biblioteket redan när jag gick på dagis. Först gick jag hit för det fanns en stor docka i biblioteket som jag ville leka med. Jag älskade den där dockan, men så upptäckte jag böckerna. Jag började läsa, och ju mer jag läste desto duktigare blev jag i skolan. Jag och min syster gick till biblioteket och läste våra läxor varje dag, men vi deltog också i kulturella aktiviteter, teater, musik, samtal. I dag är jag bibliotekets föreståndare, det är ett frivilligt arbete, jag får en symbolisk lön för att vara här varje dag, men den går det inte att leva på.

- Jag hjälper eleverna som kommer hit att hitta svar på alla uppgifter de får i skolan, vi hittar svaren i uppslagsböckerna, faktaböckerna och ordböckerna som finns i biblioteket. Vi lånar inte ut böcker, bara till skolorna när de behöver böcker för något visst teman, som rymden, eller människokroppen. En gång i veckan har vi en Bokklubb som jag leder. Vi har läst Ronja Rövardotter tillsammans och pratat om boken. Det är ju viktigt med en flicka som är huvudperson och inte vill bli rövare. Här är kriminaliteten stor och det är viktigt att pratar om att man kan välja bort det kriminella livet.

Mayra Ruth ska snart börja på universitetet för att bli socialarbetare.

- Jag vill arbeta med barn.

Compartir har bibliotek i de tre stadsdelar där man arbetar. Ett är mycket trångt och en del av pengarna från FBCA och Forum Syd går till utbyggnad av biblioteket. Förutom bibliotek har Compartir drygt 20 pedagogiska rum, dvs. lokaler dit barn kan komma och läsa sina läxor och få läxhjälp. En dag i veckan läser man böcker och talar om det man läst, både på biblioteken och i de pedagogiska rummen.

Men Compartir har problem. Kriminaliteten och våldet har ökat i Honduras, Det har också drabbat Compartir. Åtskilliga anställda har slutat, de har inte orkat arbeta under ständigt hot. En 13-årig Compartir-pojke blev ihjälskjuten ute på gatan, mitt på dagen. Han hade deltagit i Compartirs verksamhet för gatubarn i La Montañita. Dit fick gatubarn från området komma för att lära sig odla, föda upp grisar och höns, de fick äta bra, på eftermiddagarna fick de under undervisning. Syftet var att de efter ett år på La Montañita skulle kunna gå i vanlig skola och leva tillsammans med sina familjer. Under tiden arbetade nämligen Compartir med familjerna för att lösa de familjeproblem som lett till att barnen föredrog ett liv på gatan. Ungefär 5-6 barn klarade det här innan hoten blev för stora och verksamheten lades ner.

Luis Beltran, färdig lärare för åtta år sedan, arbetade på La Montania. Han boxas i Honduras landslag, röker inte, dricker inte, tränar mycket. Det gör honom till en viktig förebild, inte minst för pojkarna, i de här områdena där sprit och droger tillhör vardagslivet.

När verksamheten för gatubarnen lades ner blev han i stället ansvarig för Compartirs lilla bokbuss.

  • Det är också viktigt. Det är förebyggande verksamhet.
Med sin lilla glatt målade buss kör han runt efter ett schema och samlar barn utomhus och läser högt ur någon bok. Mellan 20 och 60 barn kommer varje gång. Luis hinner med ungefär 20 möten med barn i veckan.

Tidigare har man alltid låtit barnen själva titta och bläddra i böckerna. Men barnen har älskat böckerna så mycket att väldigt många försvunnit. När jag tittade på bokbussen för några år sedan var den fylld av lockande böcker, i dag var den nästan tom. Därför nöjer sig Luis Beltran just nu med att ta ut en enda bok ur bussen som han läser högt, visar bilderna ur och pratar om.

Jag följer med till Nueva Suyuapa en blåsig dag med sol och virvlande damm i luften. Ett tjugutal barn i olika åldrar kommer och slår sig ner under ett träd på röda plaststolar som en mamma i området har hand om.

Barnen lyssnar intensivt.

Entusiasmen är stor.

En som sitter på en av de röda stolarna är 9- åriga Paula. Hon har kommit hit många gånger för att lyssna på berättelser. Den här gången har hon tagit med sig sin lillasyster som är 1 år och 6 månader.

- För jag vill att hon också ska ha roligt. Hemma har vi bara en bok, bibeln. Jag tycker bäst om historier om prinsessor.

13-åriga Angi missar aldrig när bokbussen kommer för hon vill höra historier.. De är 8 syskon hemma, det är trångt och de har ingen enda bok.

- Därför går jag till Compartirs bibliotek nästan varje dag och gör mina läxor. Det tar en halvtimme att gå dit, men det är det värt. När jag läst läxorna tittar jag i böcker. Jag älskar att läsa, Och att höra historier. I dag går jag i sexan. Jag ska fortsätta skolan. Jag vill bli lärare.

Förutom bidraget på 160.000 från Forum Syd som FBCA slussar över under året får Compartir 30.000 till inköp av böcker från föreningen. Böckerna kommer att köpas in på Bokmässan i Guatemala i slutet av juli. Efter det kan Compartirs bokbuss fyllas med barnböcker igen.

Den som vill veta mer kan komma tilll Lilla Scenen på Internationella Torget på Bokmässan i Göteborg, torsdag 24 september klockan 09.20. Då visar jag bilder och berättar om Compartir och om gatubarnen i Honduras.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0